Jag har aldrig slutat älska dig


Jag har aldrig slutat älska dig

Jag har aldrig slutat älska dig

Jag tänker på dig ibland, men mest av allt försöker jag nog undvika det. Försöker att leva livet som om du inte vore i det. Som om du inte fanns kvar. För det gör du på sätt och vis inte längre. Det gör ont att säga. Likväl är det sant.

Du finns några kilometer bort men är ändå så långt i från mitt liv. Jag minns knappt dina ögon, ditt skratt, din röst. Jag saknar dig och har nog alltid gjort även om jag inte uttalat det på flera år. Orkar liksom inte älska dig, sakna dig och vara ledsen. Är så mycket lättare att inte tänka på det alls.

Jag ser dig ibland, inte på riktigt men i mina klienter. Kanske är det de påverkade ögonen, den fumliga rösten eller sättet att inte våga möta min blick. Sliten, ensam och söndrig. Det kunde lika gärna vara du, och kanske önskar jag ibland att det vore så.

Att det var du som satt framför mig och sträckte ut din hand, att det var du som bad om hjälp, gav mig en chans. Men det har aldrig varit du. Kanske hoppas jag än, att telefonen plingar till en dag med ett sms från dig.

Jag drömmer om dig ibland, med pigga ögon och nytvättat hår. Du kramar mina barn och känner dem vid namn. En fantasi jag än idag hoppas hinner bli verklighet.

Jag kanske kunde göra mer, söka upp dig, ringa dig, skriva brev. Jag anklagar mig själv i bland för att jag inte anstränger mig tillräckligt fast att det är du som valt bort, tagit avstånd.

Jag tänker på hur det kunde ha varit om allt var som det skulle. Om du var en del av min familj så som det från grunden var uppgjort.

Det finns osynliga band som håller oss samman även om man inte ser dem. Hur mycket du än försöker bryta dem så finns de kvar, håller dig fast.

Jag har aldrig slutat älska dig, fast att personen jag älskade försvann för länge sedan och inte finns att hitta. Men jag vet att du finns där någonstans mellan dimmorna och jag hoppas att du en dag hittar hem.

Till dess fortsätter du att fly, för rädd för att möta min blick. Jag går vidare i livet och sörjer brodern jag aldrig fick.

Lämna en kommentar

Kommentera