Företagande & föreläsningar


NPF-forum 2018

Snyggaste tågvagnen.

Snyggaste tågvagnen.

Äntligen hemma efter tre intensiva dagar i Stockholm. Oj oj oj. Vilka dagar. När jag stod hemma i min hall i går kom jag fram till att det inte är själva mässan som är den tuffa delen av att vara borta. Nej det kan tvärtom ge energi att möta massa människor, hitta nya samarbeten eller nya produkter. Men det där att ta sig till och från platser i Stockholm, all stress och stök. Känner mig på riktigt spyfärdig av intryck. Att sedan sitta still fyra-fem timmar på ett tåg, ja det är inget vidare.

NPF-forum 2018

NPF-forum 2018

Vägen till Stockholm kändes lättare, mitt huvud var inte lika sprängfyllt som det var när jag lämnade staden. Jag kunde därför sitta och jobba på tåget vilket fick tiden att gå relativt snabbt. Men vägen hem, suck, grabben bredvid måste ju trott att jag var galen (om han bara visste hur rätt han hade). Först tog jag upp datorn och försökte jobba, men eftersom jag inte hade nät och huvudet var för trött för att kunna skriva bytte jag till att försöka läsa en bok, när inte heller det fungerade på grund av min intryckskänslighet försökte jag mig på att se en Netflix-serie i paddan, när inte heller det gick pga av för dåligt nät försökte jag se den i telefonen. När inte det funkade försökte jag läsa bok igen. Gav upp tog fram mitt anteckningsblock och började skriva, det tog snabbt stopp och jag beslutade mig för att lyssna på podcast, inte heller det fungerade och jag försökte läsa bloggar via mobilen. Jag stannar där, ni fattar. Ingenting fungerade, jag var för trött för att göra någonting samtidigt som det var helt omöjligt att sitta still.

Jag & Paula Tilli Npf-forum

Jag & Paula Tilli Npf-forum


Helgen ska nu fyllas med vila och återhämtning och nästa vecka blir kortvecka på jobbet vilket också känns skönt! Det som känns kul med mässor är alla fantastiskt nya bekantskaper det ger. Min grannmonter var Phonak vilket jag tidigare har erfarenhet av då jag testat deras produkter på min son, är glad att jag fick dem som goda grannar. På fredagen delade jag monter med fantastiska Paula Tilli, vilken pärla. Skrattade så jag grät när hon beskrev sig själv. Totala motsatsen till mig själv. Hur hon älskade att “inte göra någonting”, olikheter är verkligen fantastiskt!

NPF-gänget! Bild lånad av Anna-Karin Arnald :)

NPF-gänget! Bild lånad av Anna-Karin Arnald 🙂

Finns såklart mängder med fantastiska människor där och som jag och AnnKatrin pratade om i väntan på tåget så är det en sådan fantastisk stämning mellan alla. Fast att vi alla är författare och föreläsare finns det ingen konkurrens mellan oss. Utan vi är alla arbetskamrater som stöttar och hjälper varandra. Fantastiskt kul! Huvudet är nu som vanligt fyllt med tankar och samarbeten. Ska försöka ta helgen till att lägga upp en plan och smälta allt.

Hoppas ni haft en fin vecka och får en fortsatt fin helg!

Lämna en kommentar


Nu vänder vi blad…

Jag känner att jag varit lite frånvarande det senaste. Blogginläggen har inte varit lika täta och det som har kommit ut har varit riktigt tröga att skriva. Jag kände att jag mitt i allt tappade bort mig själv i skrivandet, jag visste inte vad jag skulle skriva om och kunde inte komma på vad det är jag överhuvudtaget bloggar om och varför. Tvivlet kom upp med täta mellanrum. Jag har inget att säga, vem ska läsa osv osv. Men när jag stod med mitt kompendium i handen som jag kämpat med den senaste månaden förlåter jag genast mig själv. Sextiotresidor har jag klämt ur mig, samtidigt som jag bloggat, haft en föreläsning och hållit i kursen “skriv dina memoarer”, inte konstigt att hjärnan minskar sin produktion.

Jag har verkligen gått “all in” (som vanligt) i den här utbildningen, så det är inte konstigt att jag minskar min aktivitet på andra ställen, så som på bloggen. Tvärtom kanske till och med sunt (heja mig!). När jag står med mitt kompendium i handen ser jag att det är mer eller mindre en hel bok jag klämt fram på några veckor. Bra jobbat ändå!

Jag är en person som ofta kräver mycket av mig själv så när jag inte tycker att jag håller måttet är det viktigt att jag stannar upp och tar reda på varför. För ofta finns det så klart en anledning. Jag tycker det är så himla kul att testa nytt så jag ser fram emot att hålla den här utbildningen, men lika kul tycker jag att det ska bli att vända blad och efter denna få påbörja något annat.
Så idag smäller det och imorgon har jag en ny tom sida framför mig. Jiihooo, fasen vad den ska fyllas.  Planen är att hålla en likadan utbildning i höst, sen ska jag även göra en distansutbildning utav den. Jag ska också ge ut en till bok (från annan författare) och skriva en tillsammans med min dotter. Jösses vad kul det ska bli! Älskar när spänningen släpper och jag kan starta om och planera nytt. Idag händer det och i morgon börjar vi om från börja igen. Nytt kapitel, ny sida. Älskart!


Att förbereda sig inför en föreläsning

Att förbereda sig inför en föreläsning

På måndag bär det av till Örebro för en föreläsning för högskoleelever. Kanske är det nu man borde tagga upp och förbereda sig eller? Jag har både läst och hört att man som föreläsare ska gå igenom sitt manus i timmar, ställa sig framför en spegel eller framför en låtsaspublik och bara öva, öva, öva. Det sägs också att man ska ta tid på sig själv under sin låtsasföreläsning. Testa olika stilar och ha helkoll på …. äh vi skiter i det här.

Det sägs både ditten och datten men mitt råd är att bara följa det som passar dig. Själv har jag aldrig stått och upprepat mig varken framför en spegel eller tom soffa. BORING! Skulle A L D R I G falla mig in. Att upprepa sig är lika tråkigt som att sitta och titta på när väggfärg torkar, i stort sett omöjligt…utan att stendö.

För sanningen (för mig) är att föreläsningens kvalité beror mer på mitt mående och min ångestnivå än hur förberedd jag är. Jag har gjort både bra och dåliga föreläsningar, båda utan att öva framför spegeln. Är mina tankar bra, mår jag bra så enkelt är det. Alla publiker är olika, stämningen i rummet liksom. Efter att ha kört föreläsningen x antal gånger vet du när folk brukar skratta eller se gråtfärdiga ut. Men lyckas du inte vi det tillfället är det bara att rycka på axlarna och inte lägga något på dig själv.

I början när jag började föreläsa var mina tankar fyllda med tvivel…på mig själv. Jag fokuserade mer på vad andra skulle tänka och tycka än vad jag i själva verket skulle säga och det blir givetvis aldrig bra. Efter några års föreläsande har nerverna lugnat sig och jag har bara som krav att göra så gott jag kan och jag vet att varken jag eller någon annan kräver mer av mig än så. Har jag hög ångest, fine, jag får försöka anpassa mig efter det, är jag trött, då försöker jag ge av den sista kraften jag har kvar. Varken mer eller mindre. Så i helgen försöker jag bara fylla på mig med energi. Jag vill gå in som ett kraftpaket, ta ut all min energi på scenen och sedan gå hem. Det är så jag förbereder mig.

Lämna en kommentar


Driv ditt företag, låt inte ditt företag driva dig.

En stökig arbetsplats 🙂

Dom flesta som startar eget gör det för att dom brinner för något. Det ger dem helt enkelt energi att ägna sig åt sin syssla. Jag skulle tex inte orka skriva eller prata så mycket om psykisk ohälsa om det inte var något som intresserade mig något enormt. Men…efter ett tag är det lätt att lusten förvandlas till press. Istället för att njuta av att skriva ett blogginlägg, skapa kurser eller föreläsa brinner det i kroppen av stress, press och måsten. Och oftast inte på grund  av någon annan än dig själv.

Det blir lätt så. Jag har varit där flera gånger och får ständigt ta ett steg tillbaka, vila och påminna mig om mitt varför. När jag hittat det så lugnar allt sig inom mig. Jag kommer på att jag INTE måste svara på alla mail med en gång, eller att alla manus INTE måste läsas ut inom en vecka.

Det är nästan som att du behöver rama in ditt varför i en tavla, sätta upp den på väggen och ställa dig framför den så fort du känner att du är på väg åt fel håll.

Man behöver ibland påminna sig om att det är DU som bestämmer över ditt företag, och inte företaget som bestämmer över dig. Jag behöver inte ge ut böcker eller föreläsa alls om jag inte vill. Men det vill jag ju,  men inte under stress eller press. Man hamnar lätt i en ond cirkel som bara rullar på och är svår att ta sig ut. Fundera därför på om det är andras måsten eller krav du känner, eller det bara är dina egna. För det ligger en skillnad däremellan.

Några tips för att ta kontroll över din roll som företagare:

  • Bestäm dig hur många timmar du vill lägga ner på ditt företag. Vad känns rimlig och ok för dig och din familj. En timme om dagen eller en timme i veckan?
  • Bestäm dig också för när och var du vill jobba, slutet eller början av dagen. Ska du vara hemma eller ta dig hemifrån? Sitta vid skrivbordet eller i soffan?
  • Hur vill du att jobbet ska kännas, hur mycket stress vill du tolerera? (Denna fråga kan kännas underlig men den är för att du lättare ska kunna sätta ner foten åt dig själv när du går över dina gränser).

Sätter du regler för dig själv märker du lättare när du rubbar dem. Själv ska jag från och med nu endast arbeta med mitt skrivbord. Jag har en teori om att det skulle få mig att få jobbet gjort snabbare och mer fokuserat. Slösurfande skulle jag kunna göra framför tv:n tillsammans med familjen. Jag har också minskat ner tiden till en timma om dagen, blir lite mer på helgerna och det känns ok. Jag vill i princip inte känna någon press eller stress i mitt företag. Jag vill bara utvecklas och ha kul!

En annan sak är att hitta sitt varför. För det är skillnad på att driva företag i syfte att kunna leva på det eller man har det som ett sätt att utvecklas och vara kreativ. Självklart vet du ditt varför från början men det är så otroligt lätt att tappa bort sig, så oavsett hur dina tankar går just nu, sätt dig ner och skriv ner dem.

Mitt varför:

  • För att få utvecklas och vara kreativ
  • För att få utlopp för min energi
  • För att sprida kunskap
  • För att jag älskar att skriva
  • För att ge “lidandet” en mening

Japp det var mina tankar för dagen. Vad är dina? Önskar dig en fin fredag!

Lämna en kommentar

 


Jag tappade bort mig…..igen.

Alltså mailkorgen! Jag tror jag suttit med den en timme nu. Känns som den fylls på samtidigt som jag raderar (eller så kan det vara så att jag gör 400 saker till samtidigt). Jag vet inte, men ingenting händer! (känns det som). Jag hade lovat mig att ta tag i den där i dag. Och det gjorde jag också, men jag har fortfarande 122 mail kvar som ligger och skräpar och jag ORKAR bara inte.

Och det är bara en av mailkorgarna. Har ju två mail, en privat och en till företaget. Har pendlat mellan dom båda, läst och raderat lite här och där…..sen vill jag ju läsa varje mail innan jag raderar också. Det gör att det ta ännu längre tid… Och där emellan får jag någon bra idé som jag bara måste skriva ner. Eller så svarar jag på ett mail.. eller så hamnar jag här…

Men jösses, vad gör jag här inne nu då?

Måste tillbaka till mailen!

PS, skicka mig inga mail om du inte vill något väldigt väldigt viktigt, har något otroligt snällt att säga, eller bara tänker på mig. Äh förresten fortsätt skicka. Kan ta ett tag innan jag svarar dock (eller så gör jag det direkt) man vet aldrig med mig 🙂

Puss och kram.


Bra saker händer

Företagsbiten har känts tung länge nu. Som en stor lång uppförsbacke och jag börjar bli trött i benen. Ni vet hur man kan kännas. Blodsmak i munnen och benen känns som träklossar, man är osäker på om man kan ta ett enda steg till. Men jag bara går och går, oavsett känsla.

Det är inget speciellt som har hänt. Bara jag som har satt högre krav på mig själv, och inte nått upp till mina mål…och då blir man ju så jäkla besviken. Men bra saker händer. Igår fick jag ett telefonsamtal som gjorde mig glad, som tar mig framåt, även om det är små steg.

Solen har visat sig lite de senaste dagarna, och idag ska jag iväg på en heldag med en vän. Bra saker händer, det gäller bara att uppmärksamma dem, omfamna dem och ta dem med sig <3


Ledig dag

Ledig dag idag. Eller ledig vet jag inte. Har en hel lista på saker som ska göras och samtal som ska ringas. Men istället för att lyfta luren hamnade jag här. På stället jag trivs bäst.

Varför är det så mycket enklare att skriva orden än att säga dem? Varför är det så mycket enklare att läsa och lyssna än att själv prata? Nej nu ska jag ta tag i telefonluren, gör det bara (säger jag till mig själv) och hoppas samtidigt att ingen svarar 🙃


Steget till eget…

Att driva företag är en svår sak, men att driva företag vid sidan av en anställning är om möjligt ännu svårare. Visst jag ska inte sticka under stol med att det är skönt med en fast inkomst, det är en trygghet, men den tryggheten kan också hämma dig, få dig att inte ta steget till eget på riktigt (om det är det du drömmer om).

Som företagare finns det mängder av böcker, nätverk och sajter. Men få som skriver om livet där man har företaget som en sidsyssla vid sidan om din anställning eller som har träffar/möten eller information på kvällar eller helger då man som anställd har ledig tid. Att driva eget vid sidan av en anställning är verkligen en balansgång på både slak och ibland skör lina.

Det är inte bara det att du lider brist på tid utan också ofta energi. Varje beslut måste mätas och vägas på guldvåg för att se så att det inte kostar mer än det smakar. Och ofta är sådant svårt att veta innan. Vad som ger och vad som tar. När jag tar semester från mitt jobb innebär det ju aldrig att jag tar semester “på riktigt” utan mer att jag tar semester från min anställning för att göra något med företaget. Den lediga tiden, finns det sällan mycket av.

Jag hade önskar fått läsa mer om andras erfarenheter. Tips hur de lägger upp sin “arbetstid” osv. Man får hela tiden vakta sig själv med att inte varken jobba för mycket eller för lite. Eller ja, mer det första egentligen. Mitt nya mål är att endast ge företaget en timma om dagen. Skulle kännas lagom med tanke på mitt vardagliga arbete. Men hur tänker andra? I don´t know!

Men jag skulle inte vilja byta bort en sekund. Om jag får välja skulle jag inte vilja ha motsatsen, att behöva streta och sträva efter varje krona. Ligga och oroa mig på nätterna för hur saker ska gå ihop, nej tack. Att kunna utvecklas, växa i min egen takt, det är perfekt. Jag kan välja att göra det jag tycker är kul.

När folk frågar hur det går med företaget vet jag därför aldrig vad jag ska svara. Bra, dåligt, mitt emellan? För jag vet inte hur man ska räkna, frihet, pengar, eller ett brinnande intresse? Nej mitt företag inbringar inte mycket pengar i min plånbok, men jag har en stor burk full med meddelande och mail från alla mina läsare och lyssnare. Det gör mig rik. Jag känner att jag gör något viktigt, på riktigt.

Lämna en kommentar


Sex anledningar till att använda terapeutisk skrivande inom socialt arbete

1.Om du arbetar med samtal kan skrivandet användas mellan era möten. Klienten kan skriva ett brev till dig om sina upplevelser, tankar och känslor som du kan läsa innan eller efter era möten. Detta kan fördjupa eran relation och får er att ta större kliv fram i er behandling.

2. När klienten testar på skrivandet kommer hen att inse att skrivandet fungerar läkande och du har då gett personen ett arbetsverktyg för hen att använda när som helst i sin vardag.

3. Skrivandet kan med fördelar användas som hemläxa. Du kan ge klienten en fråga eller en tanke att jobba med tills nästa gång ni träffas.

4. Kanske har du en klient som har svårt att prata, är blyg, lider av selektiv mutism eller har andra svårigheter. Skrivandet kan hjälpa personen att sätta ord på sina tankar och känslor. Klientens skrivna ord kan också hjälpa dig att se personens individuella problem och genom text ta er framåt i behandlingen.

5. Kanske arbetar du med en målgrupp där alla har en liknande problematik. Kanske har personerna låg självkänsla, upplevt trauma, eller lider av stark ångest. I min grundutbildning får du kunskapen att bygga eget arbetsmaterial för just din målgrupp. Du kanske vill ha workshops, distanskurser eller ett program som klienten skall ta sig igenom?

6. Sist men inte minst kan skrivandet hjälpa dig att reflektera över ditt eget arbete. Kanske har du problem med en viss klient, har en stressad arbetssituation eller återkommande tunga möten. Att handleda dig själv genom skrivandet gör att du lämnar jobbet där det hör hemma. På din arbetsplats!

Arbetar du inom socialt arbete och är nyfiken på vår kurs? Kika in här


Min dag

Är precis hemkommen från en riktigt fin stund. Mitt och Mias event “din dag”. Det blev en dag med både skratt och allvar. Fint att människor, okända för varandra kan komma varandra nära, om så bara för en stund. Att öppna upp både känslor och tankar, så fint ❤️Vi började dagen med yoga. En alldeles perfekt sådan om du frågar mig. När jag låg där och kramade mina knän tänkte jag att det är vad yoga handlar om, att krama sig själv. Att känna in, ta hand om. Något jag borde göra oftare. Tycker alltid om mig själv mer efter ett yogapass, det är som att jag och kroppen blir vänner för en stund. Slutar att skälla på varandra och slåss. Det håller i sig någon dag eller två. Sen är vi tillbaka på ruta ett, tittar på varandra med arga ögon.

Sen fikade vi och testade på en skrivövning och lyssnade på en kostföreläsning med Mia.

Deltagarna fick presenter från Body shop, gaffleu förlag och levfa design. Efter vår fina dag for jag i väg för att möta en författare jag vars bok jag förhoppningsvis kommer att ge ut. Så bra och viktig bok jag sååå gärna vill dela med världen!

Nu känner jag mig helt färdig och tänker tillåta mig själv att vila resten av dagen. Jag har så svårt för att göra sådant, lite till, lite till säger jag ständigt till mig själv och så kämpar jag på, som vanligt.

Men idag tänker jag göra annorlunda. Jag stänger av mail och telefon, spenderar resten dagen med ungarna i soffan, framför tvn, eller något åt det hållet. Jag ska kämpa för att göra så lite som möjligt istället för tvärtom. Jag ska tillåta mig själv att göra ingenting.

Disken står kvar i morgon, dammråttorna dör sällan ut dem heller. Alla måsten finns kvar. Det är värt att påminna sig om det. ❤️