Artiklar/intervjuer


Författarporträtt -Marcus Osin

“Jag läste den med en klump i magen, oerhört gripande” är en av kommentarerna jag fått in från en läsare till Marcus bok. Fortsatt gärna komma med kommentarer när ni läst den. Och kom ihåg att boken finns att låna utan kostnad på ditt bibliotek! (där hittar ni givetvis alla böcker från nestor förlag utan kostnad).

Torsdag 18/1 kl 19:00 intervjuar jag Marcus live på Nestors förlag fb-sida. Har du frågor till Marcus kan du givetvis vara med och ställa dem live, eller ställ dem här så frågar jag dem vidare. Tillsvidare bjuder jag på ett litet författarporträtt.


Marcus Osin

Marcus Osin

Namn: Marcus Osin

Född: 1983

Stad: Norrköping

Bok: Hur långt kan man gå?

Förr trodde jag att alla som var drabbade av psykisk ohälsa var folk med tvångströjor. Jag har nu insett att det är människor från alla delar av världen. Kvinnor som män, säger Marcus Osin.

Att jag för snart ett år sedan ville dö är något som nu är helt obegripligt. Jag förstår att jag inte var nöjd med mig själv och mitt liv som det var då. Men att dö. Nej. Det är ju ändå en konstant lösning på ett tillfälligt problem.

Marcus drabbades av en depressionen runt 2012. Åren därefter är inget han minns. Men 2017 eskalerade depressionen och självmordstankarna började ta över hans värld.

På sjukhuset fick jag besök av en oväntad släkting som sa till mig “nu kommer du hem till Sverige, eller så kommer jag tillbaka hit och slår ihjäl dig”. Det fick polletten att trilla ner och blev starten på mitt tillfrisknande.

Några hårda ord med glimten i ögat från en person han inte hade räknat med. Marcus fick diagnosen djup depression med psykotiska inslag och hög suicidal risk.

Det är inte lätt att rycka upp sig och gå vidare, säger Marcus. Men han ser det som att han slog i botten, och att den enda vägen efter det var upp. Jag hade bara en möjlighet kvar och det var att må bättre.

Mediciner, promenader, samtal och sjukdomsinsikt hjälpte mig, säger Marcus. Det går inte en dag utan att jag tackar någon sorts högre makt för att jag överlevde, och för att jag lyckades vända mitt mående till det bättre. 

Likt en förkylning kan psykisk ohälsa drabba vem som helst, säger Marcus, för vi är trots allt bara människor. Vi har så höga krav idag och det är svårt att själv ta sig ur en negativ spiral.

Skrivandet blev också en del av tillfrisknandet och  han har tankar på att skriva en fortsättning. När det gäller framtiden så ser jag ljust på den, även om det finns saker kvar att lösa.

Men vem hade uppskattat det lilla i livet om allt vore enkelt? Jag mår nu bättre än någonsin tidigare och har kommit mycket närmare min son, vi är bästa vänner.

Missa inte hela intervjun 18/1 kl 19:00 facebook-live/nestorforlag.


Vill du dela med dig?

Hur vågar du vara så personlig frågar folk mig ibland. Skriva dina innersta känslor. För mig känns det inte som några konstigheter. Känslor är bara känslor och något vi alla har. Vi delar precis samma känsloregister med varandra och flera av våra livsupplevelser också. Alla har vi upplevt sorg, saknad, ångest, utanförskap. Vi har känt oss osäkra, bortkomna och förvirrade, och sanningen är också att många av oss dagligen slåss mot en ganska låg självkänsla. Du tror att du är ensam, men det är det sista du är!

Det är så jag ser det, plus att jag alltid får något tillbaka. När någon gillar, delar, kommenterar eller skickar mail är det en bekräftelse till mig att jag inte är ensam, att någon annan känner, tycker likadant. Jag känner tvärtom att jag inte är personlig, att jag inte dela med mig, att det jag berättar om eller beskriver är mänskligt, som finns/upplevs av oss alla.

Däremot känner att jag blir starkare av att dela med mig, av att vara öppen och ärlig, att bara vara jag. Att inte behöva låtsas och göra mig till. För det är jag ändå inte bra på.

Vill du dela med dig?

Men jag är nyfiken på dig, min läsare. Jag vill lära känna dig bättre, veta vad just du går igenom. Därför undrar jag om du är intresserad av att dela med dig? Jag tänkte bjuda in en läsare i månaden att samtala med mig under en livesändning på min fb-sida. Där vill jag gärna att du delar med dig av dina känslor och erfarenheter (om du tror att det är till hjälp för dig att andra).

Det är en sådan otrolig lättnad att öppna upp, att se att människor stannar kvar och kanske till och med förstå dig, i situationer där du trott att de ska försvinna. Så är du intresserad av att berätta din historia under ca 30 min på min hemsida? Kontakta mig då på jessica@nestorforlag.se

Lämna en kommentar


Alternativa tankar

Jag berättade i ett tidigare inlägg att jag denna månaden börjat jobba mer med alternativa tankar så jag tänkte prata med er lite mer om det då jag vet att många blir hjälpta av det. Jag har tidigare jobbat med det och får göra det i perioder mer eller mindre, och så är det väl när man har tusentals tankar och flera av dem alltid lutar sig åt den mörka sidan, då måste man börja ta tag i dem, titta på dem och sortera upp dem på något sätt.

Alternativa tankar handlar om att byta ut en negativ tanke till något mer realistiskt eller hjälpsamt. Exempelvis är tanken jag är värdelös på mitt jobb inte så hjälpsam för dig. En mer realistisk och kanske sann tanke är att jag har svårt att känna mig tillräcklig på mitt jobb. Bara man säger meningarna högt känner man skillnaden i dem, den ena är absolut mörkare än den andra. Jag kommer aldrig att lyckas med det här är också en negativ tanke som kanske farit i genom ditt huvudet, att i stället tänka, jag har tagit på mig en svår uppgift, det här kommer att bli utmanande, är en lite mildare tanke.

Har du en negativ automatiskt ofta återkommande tanke? Skriv ner den på ett papper. Sätt en siffra bredvid tanken (mellan 0-10) hur mycket du tror på tanken. Skriv sedan ner vad tanken ger dig för känslor, och sedan vad den leder till för handling.

Ingen positiv läsning det där eller hur?

De negativa tankarna leder dig sällan till ett positivt håll, ibland kan det vara en endaste liten tanke som hindrar dig från att nå ditt mål. Det är därför jätte viktigt att sortera ut dem och börja arbeta med dem.

Har du bevis eller motbevis för att din tanke är sann eller inte? Då kan du också skriva ner det. Sedan är din uppgift att hitta en alternativ tanke, en tanke som ska vara sann, men mer snäll. Eller kanske ser du att din negativa tanke var helt och hållet på hittat så att din alternativa tanke kan bli motsatsen till din negativa tanke?

Testa!

Denna övning kan du göra med alla dina negativa tankar, men du behöver jobba med en i taget, det är svårt att byta ut flera tankar samtidigt så gör övningen och se vilken negativ tanke som påverkar dig mest. Kanske finns det bara en tanke som leder till negativa handlingar , medan de andra leder till negativa känslor?

Gör gärna övningen och berätta för mig hur det gick!

Lämna en kommentar


Företagsamhet och ADHD

Månadens artikelserieNu har ni fått träffa Emilia och Therese som berättat sina historier om företagande, och detta är som sagt bara två av flera drivna människor med ADHD-diagnos. Det jag vill påvisa med denna artikelserie är inte att det på något vis är “kört” för att man har en ADHD-diagnos. Jag vet inte med er, men många jag möter förminskar sig själv och tror att ett arbetsliv är omöjligt, och jag vill påvisa att det är inte är sant.

Isåfall beror det på ditt mående, och inte din diagnos. Mår du inte bra av olika omständigheter så är det absolut svårare att jobba, annars tror jag att många helt enkelt bara hamnat på fel plats. Jag har själv haft flera arbeten där jag känt mig värdelös och mått dåligt. Som tur är stannade jag inte där och behöll den känslan, utan gick vidare och hittade saker som passade mig bättre.

Det finns studier som menar att arbetsnarkomaner oftare lider av ADHD, ocd, ångest och depression. Jag kan förstå den kopplingen då jag själv också tycker det är lätt att ta till arbete vid för mycket ångest. Det kan även vara ett sätt att få utlopp för energi. Studien menade att personer som var arbetsnarkomaner visade högre resultat inom alla psykiska symtom jämfört med dem som inte jobbade för mycket.

Johan Wiklund är också en person som studerat entreprenörskap och ADHD (Entrepreneurship and psychological dosorders). En studie som jag själv för övrigt medverkade i. Något han nämner i sin rapport är att entreprenörskap favoriseras av många med ADHD för att de kan följa sin egen energinivå, jobba som mest när man är på topp, och mindre när man känner att energin tryter. Och visst det är något som är positivt för vem som helst men som jag sa i intervjun så känner jag i många av mina anställningar att jag inte får ut min fulla kapacitet, jag kan och vill mer (därav företag vid sidan om). Mina anställningar har ofta bromsat mig.

Hans studie nämner att personer med ADHD oftast är väldigt kreativa, att vår förmåga till att hyperfokusera, vårt risktagande och vårt spänningssökande kan vara fördelar när det kommer till att ha eget företag. Och något som var roligt med att läsa studien var att alla (14 personer) nämnde fördelarna med att följa vår energinivå samt att vi alla startade våra firmor i impuls, till stor del för att vi var uttråkade i våra jobb och fann något vi brann för.

Även psykologen Helena Kubicek Boye skriver i et blogginlägg att det som entreprenör finns det många egenskaper som går hand i hand med de drag som kännetecknar ADHD. Ens starka sida kanske inte är att förvalta, kontrollera och stämma av rutinarbete. Men man är duktig på att starta upp, få ideér och inspirera andra. Energin är ofta stark och man kan fokusera sig väldigt bra (innan man blir uttråkad).

Hon menar att det finns flera case som visar att många av de främsta entrprenörerna har ADHD, ofta även dyslexi som ibland går hand i hand. Man har ett annorlunda kreativt sätt att tänka och ta sig fram i tillvaron vilket föder nya innovativa lösningar.

Så sträck på dig själv! Du har inget att skämmas för, däremot mycket att vara stolt över 

Lämna en kommentar 


Företagsamhet & ADHD -Therese berättelse 2 kommentarer

Månadens artikelserie

Företagsamhet & ADHD

Therese är 35 år och fick sin ADHD-diagnos när hon var 16 år gammal. Hon har länge drömt om att starta eget och bär idag fortfarande på förhoppningarna att någongång kunna livnära sig på sin verksamhet till 100%. Hon registrerade sitt företag redan 2005 men av olika omständigheter kom hon inte igång med det förrän 2014. Therese berättar att hon alltid haft ett stort intresse för sömnad och pyssel och efter att ha provat några olika jobb valde hon att starta eget. Idag syr hon barn- dockkläder, samt arbetar med både kläd- och vinyltryck. Hon säljer allt i sin egen webbutik.

Therese har sjukersättning på halvtid och arbetar med sitt företag ca 4 timmar om dagen. Hon sköter allt från produktion, till marknadsföring och bokföring själv. Vill du starta eget är det bara att göra det, säger hon. Det finns ingenting du inte kan få hjälp med. Det svåraste med att driva eget säger Therese är att få andra att förstå att man inte är ledig på samma sätt när man driver eget. Man kan helt enkelt inte ta en vanlig semester.

Jag tycker att Therese berättelse speglar verkligheten, att det ofta inte är en spikrak väg som företagare. Att tanken kan ha funnits länge innan man drar igång och att man inte måste eller behöver dra igång på heltid. Therese uttrycker liksom många andra att ADHD inte ställer till det för henne i hennes arbetsliv, utan tvärtom kan det vara just det som har fört henne framåt.

Therese webbutik hittar du här.

Detta är del 3 av 4 i en artikelserie om ADHD och entreprenörskap. Här hittar du del 1 och 2.


Företagsamhet & ADHD -Emilias berättelse

Månadens artikelserieEmilia är 36 år och fick sin ADHD diagnos när hon var 33 år gammal. Emilias föräldrar är båda egna företagare och hon kände rätt så tidigt att hon ville gå i samma fotspår. Hon tror att det bottnade i att hon inte ville ha en chef, bli bestämd över, utan ville bestämma själv. Hon visste inte inom vilket område hon skulle starta eget eller hur det skulle gå till, utan valde att ha en anställning fram tills att rätt kontakt och möjlighet skulle dyka upp. Och det gjorde den. 2007 dök möjligheten Emilia väntat på upp och 2008 var hon igång med sitt företag.

Hon beskriver att det började som ett callcenter, med fyra anställda där man tog uppdrag av andra och sålde in deras produkter och tjänster. Men som många med ADHD gör tröttnade hon efter 2-3 år och ville bygga upp en egen produkt istället för andras. Hennes nya företag  kom som en blixt från klar himmel, hon hittade ett hål i marknaden och kunde inget annat än att ta tag i idén. Hon kontaktade en säljcoach för att fråga om han var intresserad av att starta detta företag med henne, och det var han. Så 2014 startades deras nya företag Izonen.

Självklart har Emilia mer än en boll i luften. Hon driver så klart inte bara ett företag, utan två. –Jag jobbade på det företaget när jag var anställd. Så när de skulle sälja och jag fick möjligheten att ta över så gjorde jag det.

Som många andra med ADHD verkar Emilia orädd och jag blir nyfiken på vad det är som driver henne. –Det ger mig kickar av att lyckas och av att skapa något eget, svarar hon. Hon berättar att hon har koll på det mesta i företaget och har lärt sig allt efterhand. Hon har lärt sig att bokföra själv, skriva ut likviditets- och resultatrapport och har med tiden även lärt sig bli duktig på personalpolicy.

Många med ADHD beskriver svårigheter i vardagen. Jag undrade därför hur det såg ut för Emilia. Fanns det något som var jobbigt, något som hon helt enkelt inte klarade av i sitt arbete. Som förväntat svarar hon nej på den frågan. –Det blir lätt att jag skjuter upp pappersjobb och tråkiga mail. Jag tycker heller inte om konflikter eller jobbiga diskussioner med min personal men jag anställde en ekonomichef och en vd så att jag kunde koncentrera mig på det jag var bäst på, och det är att prata med kunder, inspirera och motivera andra.

Emilia beskriver sin ADHD som en tillgång i sitt arbete. Hon berättar att hon för ett år sedan testade concerta men att det tog bort sidor av henne som hon behövde i sitt jobb. –Jag kan inte sälja, mina tankar går för trögt så jag hinner inte snappa upp köpsignaler, säger hon.

Men däremot funkade medicinen bättre när hon var hemma, då helt andra kvalitéer behövs. –Den har varit till en stor hjälp för mig som mamma, framförallt mitt tålamod mot barnen, jag blir inte arg på samma sätt. Den har också hjälpt mig så att det är lättare att ta tag i de tråkiga vardagssysslorna så som att vika tvätt eller städa.

Jag känner igen mig i Emilias berättelse. I motsats till vad många tror så tycker jag att min ADHD är en otrolig tillgång när det kommer till att arbeta. Det tror jag till och med att jag gör bättre än personer utan diagnos. Men det är i hemmiljön, tillsammans med min familj som mina svårigheter kommer fram och blir som störst.

Många tror att ADHD -svårigheter endast visar sig i miljöer som skola och jobb. Men för mig och Emilia (och förmodligen många andra) är det precis tvärtom, och detta är det viktigt att vi pratar om.

Emilias tips till andra är att våga satsa. För henne har diagnosen aldrig varit ett problem i arbetet, tvärtom. –För mig är ADHD en jättetillgång i mitt egna företagande. Jag ser inte problemen innan de kommer, utan jag bara kör, och när problemen kommer så har min superhjärna aldrig några problem med att lösa dem. ADHD är ju den bästa problemlösaren som finns! Allt går att lösa, det har jag lärt mig. Så varför oroa sig innan problemet kommer? Min styrka sitter i att jag vågar eftersom jag inte bryr mig om problem som inte finns. Andra analyserar och ser alla hinder innan och då kommer de ofta ingenstans.

Idag har Emilia två företag och 14 anställda, och enligt mig är hon ett levande bevis på att personer med ADHD inte ska kategoriseras som personer med uppmärksamhetsstörningar, impulsivitet och koncentrationsproblem utan snarare som driftiga och kreativa problemlösare. Svårigheterna som ofta beskrivs i samband med ADHD kanske inte bara ska ses som svårigheter, utan kanske också som möjligheter. Istället för att tänka i termen av begränsningar bör vi se det för vad det i många sammanhang är. En tillgång.

Dett är del 2 av 4 i en artikelserie om ADHD och företagsamhet. Här hittar du del 1.

Lämna en kommentar


ADHD & entreprenörskap

Månadens artikelserieMånadens artikelserie handlar om ADHD och entreprenörskap. Du kommer under följande veckor att få ta del av två intervjuer, där två kvinnor med ADHD  berättar om sitt företagande, och sista veckan ska vi titta lite på forskning.

Anledningen till att jag valt detta ämnet är inte bara för att jag tycker företagande är superkul, utan också för att jag träffar så otroligt många människor som tror alldeles för lite om sig själv på grund av sin diagnos. Nej men det där klarar väl inte jag, hur ska jag klara det som inte ens kan hålla tiden, hur ska jag komma ihåg att betala in skatt osv… Många människor hittar ständiga nya sätt att klanka ner på sig själv.

Jag vill inte med artikelserien säga att alla som har ADHD skall vara entreprenörer, men jag vill visa att det är fullt möjligt. Det är jag och många andra ett levande bevis på! Jag är av tron att du kan bli precis vad du vill, även om det inte alltid är enkelt. Jag hoppas att deras historia kommer att inspirera och stärka er.

Vissa egenskaper som är problematiska i vardagen, tex i en skolmiljö är att föredra på andra ställen och det är viktigt att man påminner sig om det.

Detta är del 1 av 4 i en artikelserie om ADHD och entreprenörskap.

Lämna en kommentar


Psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Psykisk ohälsa på arbetsplatsen, intervjuad av bossbloggen

Härom veckan blev jag intervjuad av bossbloggen gällande psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Jag har turen att ha mestadels goda erfarenheter av att vara öppen och ärligt om psykisk hälsa på arbetsplatsen. Att vara ärligt ser jag som viktigt både för egen del, att jag ska kunna vara mig själv, men tänker också att de gynnar andra. Både på så sätt att de kan känna mindre skam och tabu, att de också kan dela med sig och vara öppna och ärliga, men också för att det sprider kunskap.

Jag ser inga problem i att folk frågar mig hur det kan kännas och hur livet fungerar med ångest och ADHD. Ser hellre att folk pratar med mig, än att gå och fundera bakom min rygg.

Jag hoppas i framtiden att psykisk ohälsa ska vara lika vanligt och enkelt att prata om som en förkylning. Tänk vilket stöd och hjälp vi skulle kunna vara för varandra, för vi är trots allt otroligt många som blir drabbade.

Det kan ju vara så att jag har världen bästa arbetsplats. Men jag tror också att det blir en slags dominoeffekt. Om en öppnar sig, gör den personen det enklare för nästa.

Inlägget läser du här.


Min erfarenhet av Bellman hörselskydd 2 kommentarer

Detta inlägg är ett samarbete mellan Nestor förlag, hörselfokus & Bellman & symfon.

Min erfarenhet av Bellman hörselskyddSom jag berättat tidigare kan ljud göra mig jätte trött. Jag hade spanat in hörselskydden från Bellman och funderade på om de kunde hjälpa mig. Jag har försökt med öronproppar, men jag rent utav avskyr att ha något i mina öron. Det störde mig nästan mer än själva ljudet. I alla fall om jag behövde ha i dem länge.

Jag blev också orolig och rädd att jag skulle missa någonting (pga av att öronproppar utesluter alla ljud) vilken kunde göra mig än mer stressad och då förlorar ju hela grejen sin verkan.

Helt ärligt så trodde jag faktiskt inte att dessa hörselskydd skulle hjälpa mig så mycket som de gör. Numera har jag alltid med mig dem i väskan, även om det är sällan jag använder dem, så räddar de verkligen upp situationen när de används.

Jag har inte dagliga problem med ljud, utan det är mer när jag är i sammanhang med massa intryck och svammel. Så som förra helgen då jag var i Stockholm över dagen. I normala fall brukar jag komma hem gråtande, stressad och söndertrasad. Men inte denna gången.

Bellman ERJag använde hörselskydden i tåget vilket gjorde det till en vilsam miljö, men även på Centralstationen och runt om i stan när jag gick mina ärenden. Det kändes som att intrycken minskade till hälften utan att jag för den sakens skull missade något. I stället för att vara trött och uppstressad av tågresan kom jag hem lugn och utvilad. Vilken skillnad!

Jag har även prövat dem på sonens taido träningar. De håller till i en stor ekande lokal, full med både föräldrar och barn och även om jag drar mig undan och sätter mig i ett hörn är jag helt slut av bara ljudnivån efteråt. Detta var första gången jag använde dem och jag satt och pratade med min dotter undanskymt i en soffa. Jag tog ur hörselskydden då och då för jag tänkte att “jag hör ju allt i alla fall, hjälper verkligen dessa” men när jag tog ur dem hörde jag genast skillnaden och stoppade in dem igen. Ljudvolymen sänktes markant och jag lovar att jag hädanefter inte kommer att medverka på en enda träning utan dessa!

Hörselskydd vid stress, utmattning, ADHDFörra veckan var jag på personaldag med jobbet, vi var över hundra frivårdsinspektörer samlade i ett rum. Så länge jag skall vara tyst och bara lyssna fungerar hörselskydden utmärkt. Men när man skulle vara social, mingla runt och prata så märkte jag att jag inte kunde använda dem. När jag pratade hörde jag min egen röst väldigt högt i mitt huvud, vilket gjorde att jag sänkte rösten och tydligen pratade väldigt tyst istället. Folk hörde nästan inte vad jag sa vilket inte är helt tillfredställande.  Jag tyckte att det var svårt att anpassa min röstvolym utan att känna att jag skrek så jag valde att ta ut dem vid dessa tillfällen. Men det var också enda nackdelen jag upptäckt hittills.

Det går att ta ut dämpning för att sätta i headset, eller byta ut till en högre/mindre dämpning beroende på tillfälle

Det går att ta ut dämpning för att sätta i headset, eller byta ut till en högre/mindre dämpning beroende på tillfälle

Jag som trodde att jag skulle ogilla att ha något i örat stör mig inte nämnvärt och det fyller verkligen sin funktion. Jag skulle verkligen rekommenderar dessa hörselskydd för någon som likt mig behöver minska sina intryck i vissa sammanhang, enda nackdelen är verkligen att det kan vara svårt att själv föra samtal (tycker jag).

Betyg: fyra av fem tummar

Detta är del 4 av 4 i artikelserien ljudöverkänslighet. I del 1 berättade jag om min egen upplevelse och i del 2 gav jag information om ljudöverkänsliget, och i del 3 visade jag hur utprovningen av hörselskydd gick till.

Lämna en kommentar 


Utprovning av hörselskydd

Detta inlägg är ett samarbete mellan Nestor förlag, hörselfokus & Bellman & symfon.

Utprovning hörselskyddJa då var det ju dags att berätta för er hur utprovningen av dessa hörselskydd går till! Viktigt att veta innan du bokar din tid är att du inte behöver ha någon egen kunskap eller veta precis vad du vill ha. Ni går tillsammans igen din problematik och audionomen vet vilka produkter som skulle passa dig.

IMG_4525Det börjar med att hon kikar i dina öron, så tänk på att de ska vara rena (om du tex har problem med vaxproppar eller liknande). Hon behöver innan utprovningen se till att din trumhinna är frisk.
IMG_4528 2Sedan sprutar hon in en form av lera som ska gjuta av din hörselgång.

Gjorde inte det minsta ont, utan bara en kall känsla i örat.
IMG_4532 IMG_4533Sen fick den sitta och stelna ett tag och för stunden hörde jag ganska dåligt.
IMG_4540 IMG_4541Så här såg de ut när de kom ut. Det är mina örongångar det!
IMG_4500Och efter någon vecka får du hem dessa i din brevlåda, formgjutna precis efter ditt eget öra. Svårare än så var det inte, och hela grejen gick jätte fort.
IMG_4502Man kunde beställa ett headset till hörselskydden. Då tog man bara ur dämpningen och satte i headsetet och vips hade man ett headset som inte ramlade ur ditt öra. Beställde givetvis ett par utan att ens tveka!

Sen gjorde hon givetvis ett kik i örat efteråt, så att inga rester skulle finnas kvar och vålla mig bekymmer!

Detta är del 3 av 4 i artikelserien ljudöverkänslighet. I del 1 berättade jag om min egen upplevelse och i del 2 gav jag information om ljudöverkänsliget, och i del 4 ska jag dela med mig av min egna upplevelse av skydden.